Vad händer med dina digitala nycklar när du försvinner?

BankID, lösenordshanteraren och molnet är en självklar del av vardagen. Där finns tillgången till pengar, bilder, mejl, abonnemang och mängder av annan information. Men vem kommer åt allt detta om du plötsligt blir sjuk, förlorar din telefon eller inte längre kan logga in? Många av våra viktigaste digitala tillgångar är skyddade av lösenord, koder och personliga identifieringar som ingen annan automatiskt har tillgång till. Det kan skapa stora praktiska problem – och i vissa fall göra det svårt för anhöriga att ens förstå vilka konton som finns. Därför är det värt att fundera på vem som egentligen håller i dina digitala nycklar.

När nyckeln till ditt digitala liv bara finns i din mobil

BankID, mobilen och lösenordshanteraren har på kort tid blivit nycklar till stora delar av vardagen. Med några tryck kan vi logga in på banken, identifiera oss hos myndigheter, läsa mejl och komma åt våra bilder. Problemet är att dessa nycklar ofta är personliga och knutna till en specifik enhet. Om mobilen försvinner, går sönder eller blir obrukbar kan det därför uppstå ett glapp mellan dig och dina digitala tjänster. Det är särskilt problematiskt när någon annan behöver hjälpa dig, eller när du själv plötsligt inte kan använda dina vanliga inloggningsvägar.

Mobilen har blivit en digital huvudnyckel

För många är mobilen den centrala länken mellan olika digitala konton. Den används för tvåfaktorsautentisering, återställning av lösenord och inloggning i appar. Ett telefonnummer kan dessutom vara kopplat till flera konton och användas för att skicka återställningskoder. Om telefonen försvinner handlar det därför inte bara om kostnaden för själva apparaten. Det kan också innebära att tillgången till andra tjänster blir svårare att återställa. Därför är det klokt att veta vilka alternativa återställningsvägar som finns innan något händer, snarare än att försöka lösa problemet efteråt.

Det gäller inte minst BankID. Ett BankID är personligt och får inte användas av någon annan, inte ens av en familjemedlem som försöker hjälpa till. Om du inte längre kan använda ditt BankID behöver ett nytt BankID normalt skaffas enligt bankens rutiner. För den som själv är förhindrad att agera kan situationen bli mer komplicerad. Anhöriga kan inte bara ta över identifieringen genom att använda den andres BankID. Det är en viktig skillnad mellan att hjälpa någon praktiskt och att faktiskt kunna företräda personen digitalt.

Återställningskoderna kan vara minst lika viktiga

Många tjänster erbjuder reservkoder eller andra återställningsmetoder när ett konto skyddas med tvåfaktorsautentisering. De kan fungera som en reservnyckel om den vanliga mobilen eller autentiseringsappen inte längre är tillgänglig. Samtidigt är de ofta bortglömda eftersom de används sällan. En person kan alltså ha planerat för att telefonen ska försvinna, men sedan inte veta var återställningskoderna finns. Det är därför viktigt att förvara dem säkert och på ett sätt som gör att du själv kan hitta dem när de behövs.

En enkel genomgång kan exempelvis omfatta:

• Vilka konton som kräver mobilen för inloggning.

• Var återställningskoder och reservnycklar finns.

• Vilka e-postadresser och telefonnummer som används för återställning.

• Vilka tjänster som har alternativa sätt att verifiera identiteten.

• Vad som händer om den primära enheten försvinner.

Det handlar inte om att lämna ut alla lösenord till andra. Tvärtom bör känsliga uppgifter skyddas noggrant. Poängen är att skapa en genomtänkt reservlösning för dig själv. En digital huvudnyckel som bara fungerar så länge en viss mobil finns i handen är en sårbar konstruktion. Genom att identifiera beroendena i förväg blir det lättare att återfå kontrollen om telefonen eller andra viktiga enheter plötsligt inte går att använda.

BankID och lösenord är inte självklara att lämna vidare

När en person inte längre kan sköta sina digitala ärenden uppstår en viktig fråga: Vem får faktiskt göra det åt personen? Många tänker att en partner, förälder eller vuxet barn automatiskt kan ta över eftersom personen står dem nära. Så fungerar det inte. Digitala tjänster bygger ofta på personlig identifiering, och BankID är ett tydligt exempel. Att känna till någon annans lösenord eller ha tillgång till personens telefon innebär inte automatiskt att man har rätt att agera i personens ställe.

Personlig identifiering är inte samma sak som fullmakt

BankID är utformat för personlig elektronisk identifiering och signering. Det betyder att det inte är ett verktyg som ska delas inom familjen. Om någon annan behöver sköta ekonomiska eller administrativa ärenden kan det i stället behövas en fullmakt eller annan formell lösning, beroende på situation och tjänst. För banker och myndigheter kan det dessutom finnas särskilda regler för hur en företrädare ska identifiera sig. Därför är det viktigt att inte utgå från att samma lösning fungerar överallt.

Lösenord fungerar på ett annat sätt, men även där finns begränsningar. Ett lösenord till ett privat konto är normalt personligt och kan omfattas av tjänstens användarvillkor. Att lämna över ett lösenord till en anhörig kan dessutom skapa säkerhetsrisker. Om personen använder samma lösenord på flera ställen kan ett enda röjt lösenord ge tillgång till betydligt mer än det konto som var tänkt att delas. Det kan också bli svårt att veta vem som har gjort vad på ett konto efteråt.

Lösenordshanteraren kräver egen planering

En lösenordshanterare kan samla hundratals inloggningsuppgifter bakom ett huvudlösenord. Det är praktiskt i vardagen, men skapar samtidigt en särskild beroendepunkt. Om huvudlösenordet försvinner och det saknas en återställningsmetod kan det bli mycket svårt att komma åt innehållet. Vissa lösenordshanterare erbjuder funktioner för nödtillgång eller betrodd kontakt, medan andra har andra modeller för återställning. Det är därför värt att kontrollera exakt vad den tjänst man använder erbjuder, i stället för att anta att en anhörig automatiskt kan få tillgång.

Förberedelserna behöver inte innebära att någon annan får en komplett kopia av ditt digitala liv. Det kan i stället handla om att dokumentera vilka tjänster som är viktiga, hur återställning fungerar och var relevant information finns. Det är också klokt att skilja på konton som innehåller praktisk information och konton som innehåller särskilt känsliga uppgifter. En genomtänkt plan kan göra det betydligt enklare för en anhörig att förstå situationen utan att du behöver kompromissa med säkerheten medan du fortfarande använder kontona själv.

När åtkomsten måste fungera även utan dig

Problemet blir tydligare när det gäller sådant som ekonomi, försäkringar, abonnemang och viktiga dokument. Om all information finns bakom personliga inloggningar kan en anhörig få svårt att ens kartlägga vad som behöver hanteras. Det kan därför vara värdefullt att ha en separat förteckning över viktiga digitala tjänster och kontaktvägar. Själva förteckningen bör inte innehålla fler känsliga uppgifter än nödvändigt. Målet är framför allt att göra det möjligt att hitta rätt väg vidare när den vanliga användaren inte längre kan logga in.

Så kan du förbereda dina digitala tillgångar

Att planera för digital åtkomst behöver inte vara komplicerat. Det första steget är att göra en inventering av de tjänster som faktiskt spelar roll. Börja med e-post, bank, molnlagring, bilder, sociala medier, lösenordshanterare och viktiga abonnemang. Fundera sedan på vilka konton som används för att återställa andra konton. En e-postadress kan exempelvis vara återställningsvägen för flera andra tjänster. Om den adressen försvinner kan problemen därför sprida sig vidare. Det är sådana beroenden som är viktiga att upptäcka innan de blir akuta.

Börja med de viktigaste kontona

E-postkontot bör stå högt på listan eftersom det ofta fungerar som nav för digital återställning. Den som kan kontrollera e-posten kan i många fall begära nya lösenord till andra tjänster. Därefter kan det vara relevant att gå igenom molnkonton där bilder, dokument och andra filer lagras. Även sociala medier kan innehålla information som familjen vill kunna hantera, särskilt om kontot ska avslutas eller om innehållet behöver sparas. Kontrollera vilka funktioner respektive tjänst erbjuder för återställning, nedladdning, minneskonton eller annan hantering.

Molnlagring är särskilt värd att tänka på eftersom innehållet ofta finns på servrar och inte bara på den egna datorn eller mobilen. Om en person förlorar åtkomsten till sitt konto kan även bilder och dokument bli svåra att nå. Det kan därför vara klokt att fundera på vilka filer som är oersättliga och om de finns på mer än ett ställe. En säkerhetskopia kan vara värdefull, men även den behöver hanteras med eftertanke. En kopia som bara finns på samma konto som originalet hjälper inte om kontot blir otillgängligt.

Bestäm vad andra behöver kunna hitta

Alla digitala tillgångar behöver inte behandlas på samma sätt. För vissa konton är det viktigaste att anhöriga vet att kontot existerar och hur de ska gå vidare. För andra kan det vara relevant att kunna komma åt informationen. Ett praktiskt sätt är därför att dela upp kontona efter betydelse och känslighet. Det kan exempelvis handla om ekonomi, praktisk administration, personligt innehåll och konton som inte behöver hanteras alls. På så sätt blir planeringen mer konkret och risken minskar att man försöker skapa en enda lösning för hela det digitala livet.

Det kan vara bra att regelbundet kontrollera:

• Att återställningsadress och telefonnummer fortfarande stämmer.

• Att viktiga återställningskoder går att hitta.

• Att säkerhetskopior faktiskt fungerar.

• Att kontaktpersoner och fullmakter fortfarande är aktuella.

• Att planen är uppdaterad när nya tjänster eller enheter börjar användas.

En annan viktig fråga är var informationen ska förvaras. En pappersanteckning kan vara lätt att hitta men samtidigt olämplig för känsliga uppgifter. Digital lagring kan ge bättre skydd, men skapar samtidigt ett nytt lösenordsberoende. Det finns därför ingen universell lösning. Det viktiga är att väga tillgänglighet mot säkerhet och att förstå vilka konsekvenser den valda metoden får. Om du använder en lösenordshanterare kan dess egna funktioner för återställning och nödtillgång vara en naturlig del av planeringen.

Slutligen bör planen testas medan allt fortfarande fungerar. Det kan räcka att gå igenom den tillsammans med en person som du litar på och kontrollera om instruktionerna faktiskt går att förstå. Du behöver inte avslöja alla hemligheter för att göra planen användbar. Det viktiga är att rätt person vet var informationen finns, vilka tjänster som är viktigast och vilka formella vägar som gäller när personlig åtkomst inte längre är möjlig. På så sätt blir den digitala beredskapen en praktisk del av hushållets övriga planering.